Musikens pärlor (21): Cornelis Vreeswijk – Visa i vinden

Cornelis 5Cornelis i våra hjärtan – att det skulle dröja så länge innan jag nådde fram till Cornelis i min kavalkad, det kan bara skyllas på att han skapade så många egensinniga poetiska pärlor att lägga till den svenska visskatten, så att det är hart när omöjligt att plocka ut en enstaka. Men det är förstås balladerna jag återvänder till. På hans cd ”Cornelis’ Ballader” finns en hoper. En fullödig samling. Som han irrar vilsen i Marcuses skog, och som han sörjer i Visa till dig, och som han skaldar i Fredrik Åkares morgonpsalm… 

… Strö ris på min pulpet
Och ta en klunk av bläcket
Kom till mig under täcket
Dela min ensamhet
Nu är vi lika gamla
Kom låt visiret ramla
Kom tänd ett litet bloss
Strö granris över oss
Strö granris över oss…

Grimasch Om Morgonen skulle platsa minst lika bra. Men så väljer jag till sist ändå hans Visa i vinden:

Jag sjunger en visa i vinden
och hoppas att vinden för
min sköna den visan mot kinden
och i hennes öra strör
och hennes hjärta rör

Jag har varit i länder många
och ej varit i många fler
Nog skulle jag sluta gånga
om du mig därom ber
Och kärligt på mig ser

Men önska mig lycka på färden
när jag nu ifrån dig drar
Och orsaken, Ann-Katrin, är den
jag kan ej stanna kvar
där jag ej din kärlek har

Jag sjunger en visa i blåsten,
jag sjunger en visa i storm.
Mitt hjärta är som en gråsten,
mitt hjärta har mist sin form

Men hör på min marsch under månen
den gungar i stadig moll.
Den passar ej på grammofonen
den handlar om dig, ditt troll
Att ditt hjärta är ett såll
Och min smärta är enorm

Den 2 september är det CORNELIS-dagen på Mosebacke förresten. Hittills klara artister: Roffe Wikström, Pernilla Andersson, Ola Magnell, Nino Ramsby, Jack Vreeswijk, Spinning Jennies, Janne Åström & medborgarna, LionDub, Cornelis band (DK), Fredskören.

http://sodrateatern.com/cornelisdagen/#sthash.KaS2CWM1.dpuf

Publicerat i Kultur, Litteratur, Musik | Märkt , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

The Mastersounds – jazz, oh yes!

The MastersoundsHärom dan när jag satt och jobbade vid datorn, kände jag plötsligt behov av lite soft jazz. Musik under arbetet, lite soft jazz på låg volym som inte intervenerar i hjärnans textprocessande. Hjärnstaben föreslog automatiskt nånting med Milt Jackson och hans vibrafon. Men inte med Coltranes brölande sax, utan nånting mera laid back, som med MJQ, dvs Modern Jazz Quartet. Ett skivomslag dök samtidigt upp i skallen på en av de första jazz-LP jag köpte på 60-talet, med en vibrafonist. Då besöktes ibland en skivbutik med begagnade plattor på Kungsholmen som var ett mecka för plattspisare. Jag började botaniserna där i skivlådorna, och jag fastnade framför allt för pianisten Horace Silver och saxofonisten Sonny Stitt. Och gitarristen Grant Green när han lirade Django på Blue Note. Jag hade hört Silvers Song for my father på en av de amerikanska sändarna i Europa, Voice of America. Stitt, ja han var ofta i Sverige och spelade på Gyllene Cirkeln, om jag inte minns fel. Jag köpte ibland plattor på ren chans med för mig totalt okända grupper, och en sån lyckträff blev The Mastersounds när de spelar Horace Silver. Just den passar fint vid datorn. Tittar man på kommentarer hos Amazon så är det fler jazzälskare som har fastnat för deras sköna sväng. Nu har jag i alla fall beställt Milt Jackson på cd, i ett samarbete med Ray Charles och hans piano. Milt Jackson köpte jag aldrig då för femti år sedan. Han var lite för sofistikerad. Nu har tiden kommit ikapp, och han är varmt välkommen på skivtallriken, liksom Mastersounds. Yeah!

Bloggen Jazz Profiles:

”The Mastersounds were formed in 1957 and included Charles Frederick “Buddy” Montgomery on vibes, Richie Crabtree on piano, William Howard “Monk” Montgomery on bass [originally a Fender electric bass, but later an upright string bass] and Benny Barth on drums. The Montgomery Brothers were natives of Indianapolis, IN as was their more famous guitar playing brother Wes, who was to join with them on two of their group LPs. Monk Montgomery developed the idea for the combo while living in Seattle after he got off the road with the Lionel Hampton Big Band in 1956. According to Ralph J. Gleason, a down beat columnist at that time: “Monk, from his experience in Seattle, was convinced a good jazz group would have a chance to work in that city and he was right…”

Publicerat i Kultur, Musik, Radio | Märkt , , , , , , , , ,

Sommarpratare 2015

Vad minns jag av årets utbud av sommarpratare? Jag har naturligtvis inte lyssnat på alla. Men ganska många. Har valt bort idrottsstjärnor, mode, kockar och andra diverse trendnissar av båda könen. Främst blev det att lyssna på min  egen generations representanter, inte helt oväntat: Tom Alandh, Stig Grybe, Lena Olin, Mona Malm, Åsa Jinder – har jag glömt någon? Ja, Olle Jönssons program var fint också. Karl-Petter och Kalle Moraeus, ja’da. Det blev alltså en hel del trots allt. Kollat på Sveriges Radios lista över samtliga som varit på banan. Borde kanske lyssnat på forskaren Maria Strömme idag. Men har man missat, så kan man ju lyssna senare, och då väljer jag i första hand: Gunilla Röhr, Markus Näslund och Alice Teodorescu. En fin sommar, och än är det mycket kvar. September kan bli varmare än vi tror…

Bild: Hälsinglands Rembrandt, Albert Blombergsson i Hanebo kyrka.

Publicerat i Film, FoU Vetenskap, Kultur, Litteratur, Musik, Politik, Radio | Märkt , , , , , , , , , , , , ,

Musikens pärlor (20): Tomaso Albinoni – Oboekonsert nr 2, opus 9 i D moll: Allegro non presto

Albinoni 3Hög tid för ett klassiskt mästerverk. Bland de allra första klassiska LP-skivorna jag köpte fanns verk av Vivaldi, Albinoni och Chopin. Jag var nog gymnasist då, och antagligen hade jag fastnat för dem på radio. Vi är nog många som bedårats av Albinonis adagio (som han kanske har skrivit) första gången vi hörde det, och idag är det inte ovanligt vid begravningar. Skridande långsamt som tonerna från en annan och bättre värld. Plattan med Vivaldis Årstiderna var en italiensk inspelning med I Musici som fortfarande är en av de bättre inspelningar jag hört. Jag använde Vintern  som ljudillustration när jag visade mina första Super-8-filmer för familjen. Det var just gryniga vinterbilder filmade vid utflykter kring Märsta med farsans Volvo Amazon. Flygplan över Arlanda, tåget som kom farande från Uppsala, och kameran som följde morsan när hon travade iväg till jobbet på Domus den vintern 68, eller farsan när han kom hem med portföljen från jobbet på Arlanda och vittjade brevlådan vid radhuset. Kanske tycker jag att Årstiderna skall spelas just så, för att inspelningen med I Musici  råkade bli min första.

Metodisk som jag är, så fick jag i samma veva för mig att jag skulle skaffa all pianomusik av Chopin som fanns inspelad. Jag hade läst om hans tragiska liv, och hört en del valser och nocturner, antar jag. Så kom jag hem med mitt första kap, fyra scherzon! De tillhör ju inte hans mera charmerande stycken, men antagligen föll jag för det vinröda omslaget, och Arthur Rubinsteins oomtvistliga renommé som pianist.

Nå, Tomaso Albinoni (1671 – 1751) då? Jag tror att LP:n med den Saarländska symfoniorkestern råkade bli den första jag hittade med hans adagio, och det var en lyckträff. För på denna utmärkta LP fanns också oboisten Heinz Holliger i högform. Hur spänstigt klingade inte Albinonis Konsert nr 2 för oboe när den fyllde rummet. Det här allegrot är så friskt, och får mig alltid på gott humör. Och det skall inte spelas för fort, utan just så här fint av Holliger:

https://www.youtube.com/watch?v=HH11YzMHKqQ&list=PLO-RXX299NouN2EZAbsZZaSoaeNHmrz0s&index=2

Publicerat i Litteratur | Märkt , , , , , ,

Fjärilen från Södertörn: Kazan 2015

Fjärilen från SödertörnNu måste man ju bara sätta en kråka i livets dagbok om man är det minsta sportintresserad. För simmarflickan Sarah Sjöström upphör aldrig att överraska. Att simma 100 meter som en fjäril på 55,64 sekunder är tamejfan otroligt. (Sjölander och de andra snubbarna får se upp, men än ligger de några sekunder före). Hela kopplet av världens bästa flickor var en hel längd efter i mål. Guldmedaljen var nu inte hennes första. Nej det är hennes tredje på lång bana. Ingen annan simmarsvensk har någonsin tagit lika många. Hon ska visst simma frisim och 50 meter fjäril också, men oavsett hur det går där så är hon nu odödlig i svensk idrottshistoria. Att hon sen är så rar och sympatisk, ja jisses, sa gubben! (Foto: J Krabo)

Publicerat i Kultur, Sport | Märkt , , , , , , , , , ,

Grybe – vilken berättare

Grybe i Hemmets VeckotidningJag anade nog att dagens Sommar i P1 – det programmet borde man nog inte missa. Det var längesen jag hörde nånting av Stig Grybe i media, men han borde ju ha en massa tok att berätta från en lång karriär. Och javisst, Grybe kopplade greppet direkt. Välskrivet manus, suveränt berättat, och med väl tajmad musik. Ett personligt och spännande urval låtar. Kul att åter höra Povel Ramels galna låt om den förbenade kokosnöten. Den tidiga versionen av ”Stockholm – städernas stad” gör Zarah Leander så magistralt bra att den borde liras på tolvslaget varje natt i P4 Radio Stockholm. Som gammal Brommabo kände jag verkligen att Stockholm ju faktiskt är nånting att malla sig över, om man inte hade fattat det förut. Nästan så man blev lokalpatriot där. Jag läser f.n. Lars Forssells bok Vänner där han skriver om samma upplevelse av barndomen som Stig hade – att livet började på allvar först kring 15 bast. Från 0 till 15 var det mest träning och en väntan på startskottet. Men sen var cirkusen igång – med platta fall och riksomfattande succéer. Bänka dig gärna i afton och lyssna på bra radio. Tack Stig – guldstjärna!

Publicerat i Kultur, Media, Radio | Märkt , , , , , , , , , , , ,

Bo Beskow, Erik Jansson och Uppenbarelseboken

I mitt skrivande om erikjansarna som grundade sitt nya Eden i Bishop Hill, stöter man oundvikligen på Erik Janssons svavelosande predikningar där han ömsom lockade med syndfrihet för alla som var starka i sin tro, och å andra sidan skrämde och hotade syndarna med helvetet och evig förtappelse. Ammunition till sina visioner hämtade han ofta från den s.k. Uppenbarelseboken längst bak i Nya Testamentet. Den har fascinerat fler än Erik Jansson med sina drömlika scenerier fulla av både prakt, syner och märkliga monster. Djävulen spelar en huvudroll i olika skepnader. Och djävulen drämde Erik Jansson gärna till med när han ville betvinga sin publik eller en envis opponent som kom med motargument. Det fanns förvisso fler bibelsprängda lekmän ute i bygderna än bondesonen Erik Jansson…

Visionerna i Johannes Uppenbarelser har inspirerat även konstnärer. Jag har precis läst konstnären Bo Beskows charmiga bok En sådan natt där han sitter och rensar i sitt arkiv och återkallar i minnet alla de människor han mött:

”Ateljéfönstren står öppna mot sommarkvällen, vågor av vällukt väller in från syren, kaprifol och schersmin – och från örtagården. Jag får syn på Hippokrates från Kos, han står där ute och betraktar mina kryddväxter och medicinalörter, vilka han alla väl känner. Både dem som botar och helar, dem som gör mat och vin välsmakande, och dem som med sina gifter kan åstadkomma bråd död, galenskap och häxritter. Han får inleda berättelsen om en serie sällsamma begivenheter denna förtrollande natt, men jag skall inte gå händelserna i förväg Låt mig först beskriva min ateljé, där så mycket skall utspelas. I Mogata gamla prästgård…”

I Skara domkyrka finns ett fönster som bär Bo Beskows signum, med bilder från just Uppenbarelseboken… (bilden)

”Uppenbarelseboken består huvudsakligen av en redovisning av de framtidsvisioner om ‘ändens tid’ som Johannes fick se under sin tid i den romerska fångkolonin på den grekiska ön Patmos. Han berättar om hur hans gamle kusin och lärare, Jesus från Nasaret, som han inte sett på över 60 år, kommer till honom – nu i en strålande skepnad. Jesus uppmanar honom att skriva ner allt han kommer att få se och sända det till sju församlingar. Sedan dikterar han korta inledande följebrev till församlingarna innan han förklarar att han nu ska visa Johannes vad som väntar i framtiden. Resten av boken består av en rad apokalyptiska skildringar av det som ska ske i historiens slutskede. Jesus tar fram en bokrulle, försluten med sju sigill, och allteftersom rullens sigill öppnas får Johannes se den ena dramatiska händelsen efter den andra – sekvenser ur den sociala och politiska utveckling som ska äga rum på jorden fram till slutet på den här tidsåldern och Messias återkomst för att upprätta Guds rike på jorden. Den omtumlande presentationen avslutas med en bländande bild av en förvandlad jord och ett nytt Jerusalem. ”

http://www.alltombibeln.se/bibelfakta/uppenbarelseboken.htm

Beskow i ateljen

(Beskows ateljé i Stockholm, från Stockholmskällan)

Publicerat i Historia, Konst, Kultur, Litteratur, Religion | Märkt , , , , , , , ,

Undret – av Thomas Tidholm

Pääbometamorf

Undret består i ett underbart uthärdande hos allt
hur det lyckas bestå
genom ohyggliga vintrar och tider som blir

Man imponeras av existensen
hur intensiv
hur övertygande i ur och skur lika

Man behöver bara höra ett prassel
och ljuset av näbbar knacka i trä

Man blir förtjust i dess trofasthet
att finnas varje dag och sekund
nu och nu för alltid
när vi är borta ur bilden

(Bild: Svante Pääbo)

Publicerat i Arbrå, Arkeologi, Astronomi, FoU Vetenskap, Historia, Kultur, Litteratur, Religion | Märkt , , , , , , , , , , ,

Resan till PLUTO tog nio år…

PLUTO planetenStort jubel när sonden New Horizons efter nio års resa nu är framme vid miniplaneten Pluto längst ut i vårt solsystem. Och bland många märkliga fakta som nu uppdagas med fantastiska nya bilder av Pluto, är det ljusa området som liknar disneyhunden Plutos huvud. Andra ser istället konturerna av ett hjärta. Läs mera om projekt Pluto på Populär Astronomis utmärkta svenska site, eller hos NASA där de berättar allt som just nu sänds från sonden New Horizons ”way out there”. Planetoiden Pluto är stor som Europa i diameter. Den har fascinerande nog flera små månar omkring sig, av vilka Karon är den största drabanten, bred som Texas ungefär…

Guest and New Horizons team members countdown to the spacecraft's closest approach to Pluto, Tuesday, July 14, 2015 at the Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory (APL) in Laurel, Maryland. Photo Credit: (NASA/Bill Ingalls)

Guest and New Horizons team members countdown to the spacecraft’s closest approach to Pluto, Tuesday, July 14, 2015 at the Johns Hopkins University Applied Physics Laboratory (APL) in Laurel, Maryland. Photo Credit: (NASA/Bill Ingalls)

Publicerat i Astronomi, FoU Vetenskap, Historia, Media | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Brudkronan, Stormare och Kvar-Eriks i Vallsta

Kvar - Eriks, fönsterutsiktKvar-Eriks i Vallsta DSC_0209

I Vallsta var det söndag. Hade tänkt erbjuda arbråboken min Arbrå under sju generationer, till bokshopen på Gästgivars, men där var det stängt. På tunet repeterade man Brudkronan av Matilda Wengelin. En pjäs i tre akter om konstnären Jonas Wallström. Utsålt till premiären om fredag 17/7. Men den spelas fram till 1 augusti. Målaren Jonas som gick ända upp till Delsbo för att leta efter sin bortsprungna häst, och där träffade på en jänta… Tji bokförsäljning alltså, men istället trevligt samtal om bygden och släktforsk med teaterproducenten Gösta Lindberg som var på plats och visste att berätta om vad som komma skall i bygden…

Kvaar-Eriks i Vallsta var det öppet, och gemytligt som vanligt. Trenne pigga damer vid fikabordet, och i köket full aktivitet. Det blev hallonsmask till kaffet, och strax dök vännen Tore upp. På hemvägen ett stopp i Rengsjö vid Mayas. Där satt kusinmake med barn och gottade sig i solen. Den där vackra kyrkan di har i Rengsjö måste jag nog besöka vid tillfälle. Det gives ju ett rikt utbud av musikkvällar i Hälsinglands kyrkor om sommaren, bara att välja och vraka.

På arbråsonen Peter Stormares hemsida kan man förresten läsa och höra (på en videosnutt där de hälsar hem till Hälsingland) att Peter filmar i Toronto just nu, med Noomi Rapace bland andra. Filmen heter Rapture. En SF-historia. Peter som alltid på busigt humör framför kameran. Noomi också i bild…

Publicerat i Arbrå, Film, Hälsingeforsk, Historia, Konst, Kultur | Märkt , , , , , , , , , , , , , , ,

Bra start på Sommar i P1: Olin, Malm, Kalle och Tom Alandh

1966 Buss 113 vid Bällsta Bro år 1966Det är skillnad på proffs och amatörer. Men ibland överraskar amatörer med att vara proffs. Lena Olin och Mona Malm kan berätta, och deras karriärer på tilja och framför kamera har följt min egen mera blygsamma resa. Så söt Mona var i TV-teaterns många pjäser. Och int glömmer man Lena som Sabine i Kunderas tjeckiska värld. Kalle Moraeus – ja han gör alltid bra grejer bara genom att var sig själv och sprida sin goa värme. Lyssna på hans program här.

Tom Alandh var extra intressant. Han gick i Blackebergs Läroverk samtidigt som jag – vi är jämngamla. Men Tom gick latinlinjen som han berättade i programmet. En profil redan i plugget. På rasterna alltid en ring av kamrater runt den långe Alandh. Alla visste vem han var – även vi som gick Allmänna linjen. AIIIa hette min egen klass, med fina lärare som Valter Bergh och Gunnar Ander. Grånade rektorn David Törnblom var som en ömsint farsa för skolan. Andra elever från min tid, som hittat offentligheten, är Janne Schaffer, Bodil Malmsten och Gun-Britt Sundström – hon med romanen MAKEN.

Och visst gick man på Valla. Jag bodde till och med närmare Solvalla än Tom. Han i Vällingby och jag i Mariehäll, eller Annedal som det heter nu. Nära Bällsta river och Sumpan, med Marabou, John Botvid, Bertil Boo och parfymfabriken 4711. Här borde man väl ha en bild på buss 113 till Islandstorget som jag tog varje morron.

Voila! Där kommer ju farsan och morsan med moster och morbror, och året var 1966. I fönstret med vita rutorna nere i källarvåningen var det en gång tillverkning av rakblad förresten…

https://www.youtube.com/watch?v=GO_FiLt0q_U

https://www.youtube.com/watch?v=AKUZ71rN0UE

Publicerat i Film, Historia, Litteratur, Media, Musik, Skolan | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Vintergatan 3 och 5 – den 10 juni…

Bygget 2015-06-10Kloss läggs till kloss, det gäller att raska på innan kylan är tillbaka. För den som vill veta mer om hur det kommer att se ut här nere vid Vintergatans slut när det hela är klart, så kan man kika här hos Tobin Properties – vem som ritat husen, och hur det kommer att se ut inne i lägenheter och utomhus i kvarteret. I höga Arkaden kommer det att bli en hoper butiker .

Publicerat i Litteratur | Märkt , , ,

Ranunculus acris – smörblomma

smörblommor yFinns det nånting gulare än en smörblomma? Jag har just nu stora grupper av dessa i trädgården. Knallgult med andra ord. Jag blev plötsligt nyfiken att veta mer om denna vanliga vän som finns omkring oss hela somrarna utan att vi kanske reflekterar över dess egenskaper och historia. Den här gula skönheten är smått giftig. Det var obekant och oväntat för mig. Acris kommer av acer som betyder skarp, och den smakar så illa skarpt att hästarna har lärt sig att inte mumsa på dem, hur vackra och förföriska de än står i hästhagen. De blommar ända in i september om de får chansen. Solöga säger en del. Meadow buttercup på engelsk – smörkopp, ja varför inte…

När jag börjar läsa om smörblomman ser jag att också liljekonvaljen, blåsippan och vitsippan är tämligen giftiga. Kanske läge för vissa politiska partier att byta symboler? Särskilt liljekonvaljens blomma och det röda bäret den bildar – ska man inte stoppa i munnen. Tänk vad man upptäcker när man börjar spana runt i sin trädgård. Här om dagen landade för första gången en ringduva på ett stenblock i trädgården. Stor baddare med en lysande vit fläck i bringan. Flög som en torped tillbaka till den skog där jag har hört dess kro-KRO-kro under många somrar utan att någon gång se den. Här är minst ett dussin arter som boar och flyger i trädgården.

Publicerat i FoU Vetenskap, Kultur, Miljö | Märkt , , , , ,

Att stärka och säkerställa

001Dagens honnörsord i politiken är att stärka och säkerställa ditt och datt. Orden återkommer i framför allt ministrarnas många tal. Nu senast på MP-kongressen. Det låter inte särskilt progressivt, om man säger. Snarare bevarande, konserverande av något som man är rädd att mista? Så vad är det vi håller på att mista?

Symptomatiskt är kanske NATO-planen som flyger över landet, och B52:orna över Östersjön? Jag är ingalunda pacifist men den här gamla dödsbringaren kan ge vem som helst rysningar, om man kan sin världshistoria.

I våra barnfamiljer vill man stärka upp så att mamma inte får vara hemma mer än 50% med sina egna nyfödda. Motsträviga karriärpappor skall tvingas göra sin hemmaplikt. Det liknar mest gamla 5-årsplaner från Myrdalarnas och det kalla krigets dagar. Släng det i papperskorgen, Stefan. Det osar bara eftergift åt en gapig minoritetsopinion. Vanligt folk vill inte och kommer inte att köpa det där.

Av den globala uppvärmningen märker vi ingenting. Var håller den hus – i Timbuktu och Kalahari? Men vad djefvulen gör det. Björkarna susa sin sommarfagra sång för oss alla goda Kronblomare landet runt. Smörblommorna står heta och lysande i trädgården, och små, blå sötnosar sprida sig, och viska i mattan: Förgät mig ej!

… Old John was standing on the slope,
outside his cottage door
maybe the sun, maybe his Life
was shining brighter in his heart
and warmer than Before

Maybe old John, maybe old John, he looked at it my way:
It is a happy thing to be alive
this brilliant, unreasonably,
indescribably lovely day!

Ur A Lovely Day, i The selected poems of Gustaf Fröding. Översatt till engelska av Henrik Aspan i sammarbete med Martin Allwood. Eagleye Books International, Persona Press, Gefle 1993)

Publicerat i Barn, Försvaret, Historia, Litteratur, Miljö, Politik | Märkt , , , , , , , , , , ,

Musikens pärlor (19): Umberto Tozzi – Se tu mi aiuterai

Umberto Tozzi med gitarrI anglofila Sverige har fransk och italiensk populärmusik haft märkbart svårt att få fotfäste. Det gäller utan reservation den kommersiella skivmarknaden under hela mitt eget musikmedvetna liv, som började i en blå gryning nånstans i början av 50-talet med Olrog, Brandelius, Harry Lime och morfar Ginko. Visserligen nådde oss en liten våg med Modugnos melodier ungefär när italienska arbetare rekryterades till ASEA i Västerås. Volare och Ciao Ciao Bambino (Piove) blev dängor som vi gnolade på ett tag. Jag lärde mig förresten att lira gitarr just genom att traggla igenom lättspelade låtar som Come prima och Volare, om och om igen – tills dom satt. Men den enda platta jag själv inköpte ur den här italienska vågen var en EP med en i Sverige betydligt mindre känd kompositör och sångare, Gianni Boncompagni. Den skivan finns väl knappast ens i Sveriges Radios skivarkiv längre, men den innehöll fyra fina melodier. Suggestiva Julia var orsaken till att jag skaffade den. Karl Olof Finnbergs orkester backade upp Boncompagnis sång. Den håller än idag i mitt tycke. Lars Lönndahl var annars den svenska plattcharmör som sålde smör med Modugnos melodier.

Sen blev det länge tyst från Italien, ända tills Umberto Tozzi smällde till med Ti Amo. Året var 1977. Den fanns på hans andra LP, och blev en dunderhit både hemma och i hela Europa inklusive Sverige. Jag skaffade LP:n och köpte ytterligare någon senare när jag upptäckte att han gjorde genomgående ganska bra grejer. Ti Amo förtjänade sitt genomslag, men som vanligt fastnade jag för en annan låt på samma LP: Se tu mi aiuterai (4:36). Den låg som första spår på B-sidan. Att den handlade om ett stort socialt problem (droger) hajade jag förstås inte då, jag hörde bara den känslostarka sången. Tozzi hade några år senare en minst lika stor global framgång med Gloria, som ju även Carola har tagit till sitt hjaerta…

Tozzi gör ‘Aiuterai’ bra, liksom Marcella Bella nedan. Tozzi är stor i Italien, men vilka ungdomar har hört talas om honom här? Nessuno…

https://www.youtube.com/watch?v=4GfRZQ-IdqM (Tozzi)

https://www.youtube.com/watch?v=gmPMTaSjdjw (Bella)

Publicerat i Italien, Musik | Märkt , , , , , , , , , , , ,

Framtid med förhinder (s)

HuxleySå har vi åter en socialdemokratisk partikongress då tidens problem borde ventileras, och en hoppfull framtid utmålas, eller åtminstone antydas. Men årets kongress (s) går dessvärre i feghetens tecken. Vad bryr sig medborgarna om arbetslöshetens storlek i Sverige år 2020? Inte ett smack. Inte heller är det intressant om den blir minst i Europa eller i hela världen. Inte nu, och inte om fem år. Fel strategi, Stefan och Magdalena. Vi vill bara höra att den ska ner. Vad vi också vill höra, vi som bryr oss om de ökande klyftorna och alla medmänniskor som knäcks av sysslolösheten, är vad regering och riksdag tänker göra nu och det närmaste året. Men var vi än lyssnar idag i media, så är hukandet bara alltför uppenbart. Även från större delen av oppositionen. Våra politiker gömmer sig bakom småfrågor som en ny pappamånad, duttandet med ROT-avdraget, och andra pseudofrågor där man inte riskerar att köra fast. Var finns kuraget och handlingskraften i svensk socialdemokrati? Låna pengar och investera mera, viskar LO och en del ekonomer. När det självklara svaret är skattehöjningar – att våga återföra åtminstone hälften av de skatter till statskassan som Reinfeld-Borg använde för att muta sig till valsegrar.

Talet om 2020 påminner bara om den sorgliga folkomröstningen om atomkraften, där folket ombads besluta om vad som skulle ske om 30 år. En sorglig fars. Alla förstår ju att vi som lever idag, inte kan besluta om vad som skall ske om fem år, eller om 30 år. Den här typen av deviser, bevisar bara att man inte tror sig om att kunna förändra någonting alls inom närtid. Man vågar inte ens ge pensionärerna samma skattesats som löntagarna. Och man vågar inte för allt i världen röra de heliga så kallade jobbskatteavdragen.

Aldous Huxley var en framsynt brittisk filosof och författare. Med den utrotade duvfågeln dronten illustrerade han ett samhälle i förfall som till slut slocknar. Dronten utsläcktes av vällevnad och bekvämlighet. Den hade spelat ut sin roll. Den glömde konsten att flyga. Kan socialdemokratin längre flyga? Den saknar inte naturliga fiender som dronten, men var finns djärvheten och frimodigheten. Branting och Danielsson skulle inte känna igen sig.

Stå nu upp och höj skatterna, oavsett om medelklassens flagellanter, oppositionen och näringslivets direktörer ojar sig. Varför syssla med politik om man bara idkar opportunism och inte vågar utmana tidens vind?

Huxley har skrivit andra kloka saker. I Du sköna nya värld, och Kontrapunkt, gisslar han de stupida tendenser han såg i sin egen tid. Det är sorgligt att hans citat fortfarande är så bäriga på vår egen tid. Om oppositionen skulle våga fälla en skattehöjning, så låt för Guds skull Batra regera en tid med Sd, så finge de visa sin egen oförmåga. Drontens öde borde förskräcka…

Publicerat i Historia, Litteratur, Media, Pensioner, Politik | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Vilse i pannkakan: avd Florens

1 H Sängarna DSC_0126 (2)Jag tittar självsäker på en sån där glasad pelare med karta för turister mitt på torget Piazza della Repubblica, och tar ut riktningen mot Hotell RoyalVia delle Ruote, medan grabbarna seglar iväg in på en gata västerut. Jag bör gå Roma rakt norrut mot Domen, och det funkar ju bra. Men uppe vid den enorma Domen som jag måste runda, inser jag att jag inte minns vilken gata jag skall ta av på norrut (jag har glömt att jag måste in på Ginori) – och jag går för långt runt Domen och chansar på Oriuolo – som går käpprätt österut – inte norrut! Jag går ganska långt, men känner inte igen mig, och inser till slut att jag måste ta mig tillbaka på samma gata mot Domen. Börjar bli trött , och lite skraj att få en yrselattack. Det vore just snyggt. Tänker att jag måste ta det piano, inte stressa. Få se nu – ingen idé att gå ända till Domen, jag borde kunna svänga av norrut nu, men jag har ingen kompass i skallen längre. Jag går nu på känn, och till sist måste jag fråga en trevlig gubbe som håller på att fixa med sin vespa, och frågar efter Via San Gallo. Jag är då vid kyrkan på Sant’ Egidio har jag förstått efteråt. Kommer jag bara till Gallo så är det inga problem att hitta till hotellet. Joda, säger han vänligt – du är på rätt väg – fortsätt bara rakt fram, och sen ”destra”, åt höger. Puh! Vilken lättnad. Jag tänker med längtan på duschen efter denna ofrivilliga motionsrunda. Snart skymtar jag Domen på en tvärgata till vänster, och passerar Palazzo Pucci till höger. Efter Palazzo Medici Riccardi svänger jag in till höger på Ginori mot Gallo.

Skön dusch, ett glas vitt, och sen en tupplur. Vaknar av att grabbarna öppnar dörren och raglar in för rast vila. De är nöjda och glada… Sensmoral: Glöm aldrig att ha kartan med dig :-)

Publicerat i Italien, Konst, Kultur, Språk | Märkt , , , , , , , , , ,

Vintergatan 3: Nybygget i maj…

Bygget 2015-05-09När jag kom hem från hjärtat av Toscana så hade bygget på Vintergatan växt ytterligare på höjden, och nu lär det inte bli fler våningar på höjden förhoppningsvis. Huskroppen närmare parken börjar också stiga från markplanet så sakta – block läggs till block som ett jätte-lego. Och maskinerna på sina larvfötter segar sig fram oroande nära kanten till gropen. Må kanten inte ge vika… En maskin skovlar och skyfflar, och en skrapar, och en verkar borra? Ett ganska högt oväsen från och med kl 8 om morgnarna…

Publicerat i Miljö, Politik | Märkt , , , , , , , , , , ,

Dagar i Florens…

Firenze 8Så har vi gått stadens gator i fyra dagar. Jag och pojkarna – i ragazzi. Säkert över en mil har vi trampat samma gator som historiens mytomspunna tänkare och makthavare – Dante född 1265 i Florens, Macchiavelli 1469, och familjen Medici. Ja även Mario Draghi. Han har pluggat ekonomi vid universitetet i Florens. Det är 1 maj denna första kväll när vi vandrar ut från hotellet. Passerar en VW, Volvo, BMW och en lill-Merca framför entrén, och så nedför Via delle Ruote och sedan höger nedför smala Gallo som byter namn till Via de Ginori, och mynnar ut mot trapporna vid San Lorenzo-basilikan. Där är fullt av liv och folk trots det mulna vädret. Francesco i receptionen har tipsat mig om en krog som en god vän driver på Via Borgo San Lorenzo, när vi nu skall äta denna första kväll, men vi snurrar runt utan att hitta den, och hugger till slut ett bord på en inbjudande krog i varmt gult ljus alldeles intill den enorma Domen, som nästan är skräckinjagande stor. Stora glasrutor ut mot gatan och Domen, har vi från vårt myshörn. Käket är alldeles utmärkt. För min del färsk spaghetti och en kryddig tomatröra. Grabbarna väljer annat förstås. Tre individualister, tre smaker, tre temperamenti. Det blev en fin kväll, natten föll, och på hemvägen till delle Route hojtade jag plötsligt till när jag såg skylten vi letat – Giannino in San Lorenzo. Vi sov som bävrar denna första natt. En av gossarna spelade in övrigas snarkningar som bevis till morgonen. Han skulle bara veta hur han själv snarkar…

Det tycks ha regnat under natten till andra dagen, för när jag tittar på våra bilder efteråt – över 110 st från min egen Nikon – så ser jag ganska många paraplyer  uppspända i folkvimlet nere vid det på utsidan fula men ödlegamla Palazzo Vecchio. Jag kan inte minnas att det någonsin började regna, men visst köpte jag raskt ett paraflax av en svart kille på gatan. Fem euro, Ok. Jag har ingen fallenhet för att köpslå. Det ska mycket till. Det blev lite annat småjox också dessa dagar – kulorna rullade som sig bör i finansens vagga, men mest på krogarna till maten. Och pankomaterna fungerade utmärkt. ”Det finns pengar i väggen, pappa, för det har jag sett… ”

Höjdpunkter, eller ska vi säga trevliga platser i min smak: Piazza Santa Croce där Dante står vid den vackra vita kyrkan av det heliga Korset. Vi åt där vid piazzan en dag. Och Arkeologiska Muséet fullt av pigga skolbarn i entrén – med fina etruskiska samlingar från 900-500 före Kristus. Vi valde bort mycket förstås – man måste inte se alla palatsen på insidan, det finns ju på nätet. Men Medicis Palazzo Pitti söder om floden Arno köade vi i trekvart för att se. Vill man återvända till Florens? Javisst. Då skulle jag gå till Galileos museum till att börja med.

På TV såg jag förstås premiärministern Matteo Renzi tala. Renzi är född i Florens. Om du klickar på hans namn kommer du till hans egen hemsida! Moderna tider. Stadens fotbollslag Fiorentina gjorde en kväll tre mål på Cesena och de kördes i repris minst halvdussinet gånger. Programledaren tycktes kunna prata utan uppehåll hur länge som helst. Facinerande. Men många sportjournalister här i SvT börjar ju också bli olidligt gapiga och robotiserade. På vägen ut till flygplatsen Peretola sista morgonen, fick vi en fin politisk analys av den ungdomlige skäggprydde chauffören. Han demonstrerade Renzis ideologiska hemvist med att på ratten placera honom i förhållande till både Mussolini och Berlusconi. En intressant cirkulär klockskala istället för den endimensionella vänster-högerskala som våra mossiga reportrar envisas med sedan urminnes tider. I Italien är man kreativ. Och jag är inte ironisk.

På återseende Florens! Lissabon, Rom, Florens, Paris, St Petersburg och Vilnius – alla städer jag gärna återbesöker i Europa. På skrivbordet står nu min egen decimeterhöga kopia av Michelangelo’s staty David. Ni vet han som besegrade den gruvliga jätten Goliat, enligt bibeln. Originalet i marmor som Michelangelo filade på i flera år 1501-1504, är drygt 5 meter hög. Den står i Galleria dell’Accademiai Florens. Min lille David kostade mig knappt 4 Euro.

Publicerat i Arkeologi, Astronomi, Barn, Historia, Konst, Kultur, Litteratur, Media, Politik | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Tre rum på Manhattan

5th Avenue”Han steg plötsligt upp fast han var dödstrött och klockan var tre på morgonen, han klädde på sig och var nära att gå ut utan slips, i tofflorna, med uppslagen rockkrage, som en del människor när de går ut med hunden tidigt på morgonen eller sent på kvällen. När han äntligen kom ner på gården i detta hus som han ännu efter två månader inte kunde vänja sig vid att betrakta som ett riktigt hus, kastade han automatiskt en blick upp mot fönstret och märkte, att han hade glömt att släcka lampan, men orkade inte gå tillbaka upp igen…”

Ur Georges Simenon: Tre rum på Manhattan. Översättning: Kerstin Hallén (1946)

Publicerat i Litteratur | Märkt , , , , , , ,

Äntligen en sociolog och en socialantropolog

Farfar ERIK som ung (gold)Länge har vi sett statsvetarna stå som orakel i TV-studios och kommentera dagspolitiken, men mycket sällan beteendevetarna. Men idag smull det till på DN Debatt. En tung artikel, välförtjänst uppbackad på Twitter av positiva reaktioner. Den handlar om alla politiska konsulter med diverse titlar som flockas kring taburetter och köttgrytor i Rosenbad och andra politiskt förtroendevalda. Jag hoppas vid Gud att det inte bara var en tillfällighet. Fortsätt att komma med era analyser av vartåt utvecklingen barkar i den svenska demokratin. För barkar gör det ju :-)

Samma dag har Jonas Sjöstedt lagt ut kritik mot budgeten i Lördagsintervjun. Bra Jonas. Budgeten är delvis ett ganska fegt och defensivt aktstycke. Regeringen vågar inte ta tillbaka en ynka procent av de amoraliska jobbskatteavdragen som allvarligt har begränsat möjligheterna till reformer i solidaritetens tecken, eller ta bort den horribla beskattningen av pensionerna…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Publicerat i Äldreomsorg, FoU Vetenskap, Pensioner, Politik | Märkt , , , , , , , , , , ,

Musikens pärlor (18): The Beatles – I saw her standing there

John LennonAtt det har dröjt ända till nu att peta in The Beatles i min kavalkad av musikaliska pärlor får tolkas som att det har varit hart när omöjligt att bara välja ut en enda av låtarna i det pärlhalsband av fina melodier – och texter – de skapade som grupp. Men jag läser just nu en bok jag fick i julklapp av min äldste son. Han hade förmodligen sett den A4-bild av Lennon som länge satt i min hall där man hänger av sig kläderna. Den rejäla boken är en samling texter av Lennon, texter som han skrev på vykort och i brev – till fans, vänner och släktingar. Det är rolig läsning, ibland så att man ler förtjust över hans smågalna men alltid varma meddelanden. Ingen fan är för oviktig. Alla tycks ha fått svar från John. Och kärleksbreven till Cynthia säger mycket om Lennons person. Det hela blir ett panorama av hans småningom hektiska liv, resande till ständigt nya platser. Imponerande av bokens redaktör att ha letat upp alla dessa dokument, som idag betingar astronomiska belopp bland samlarna på världens stora auktionshus.

John började redan i skolan att leka med språket – att släppa fram sin obändiga lust att formulera och associera. Att hans grupp så småningom fick namnet Beatles är ett bra exempel på hans kreativa vurm – att lattja med dubbeltydigheter. Skalbaggar (beetles) , ja varför inte, men det handlar ju framför allt om sugande rytm, that darn BEAT! Att det råkar vara Paul McCartney som sjunger på I saw her standing there, betyder mindre. John står som en bredbent kapten mitt i larmet, när Paul sparkar igång låten, 1-2-3 och igång! När Paul långt senare sjunger den ensam på Röda Torget i Moskva är det en sällsam upplevelse över alla gränser (se nedan). Som vi alla vet är Lennons vackra sånger han skrev på egen hand senare, av en annan, reflekterande, mjukare karaktär. Men här är det ungdomligt frustande ös!

https://www.youtube.com/watch?v=Rq8u0tnyDGI

https://www.youtube.com/watch?v=8o2bvjD6qXU

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Publicerat i Litteratur, Media, Musik, Språk | Märkt , , , , , ,

Vingslag

Eyes shut 2 (2)

En sista gång
försiktigt
sakta upp med dörren
och iväg

Det är höst
jag är trettioåtta
och aldrig mer

Natten behöver inga ord
bergen
inga svar

Hur kan två år
vara en brunn
och tjugo år
en vinges korta slag

Min älskade sover
och jag går
med lätta steg

 JEH -83
Publicerat i Film, Konst, Litteratur | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , ,

Bra intervjuer och dåliga…

Saarinen, MonicaEn söndagmorgon nyligen blev jag lyssnande i bingen på två utmärkta intervjuer på raken. Sånt piggar upp. För det görs många seegha och tjatiga intervjuer, där intervjuaren tröskar sitt ämne till sista kornet. Allt fler intervjade inleder dessutom sina svar med ett långt …eeeeh. En viss gosse i morgon-P1 börjar varannan mening med Jaaa,…  Well, denna söndag blev jag i alla fall så glatt överraskad att jag ville skriva nått snällt om konsten att göra en bra intervju – med tre goda exempel. 1. Monica Saarinens Lördagsintervju med chefen för militära underrättelsetjänsten MUST. Pålästa och tuffa frågor till Karlsson, och skickliga och intressanta svar tillbaka om ett känsligt ämne. 2. Martin Wicklins samtal med Lotta Lundgren om hennes bakgrund, integritet och lekfulla driv. Hon i Historieätarna ni vet. 3. Och så Olle Häggs fina intervju med Bodil Malmsten, om hennes nya diktsamling om döden. Olle – esset i Gomorron Världen.  Jag saknade mobila bredbandet just den helgen, så jag fick vänta med blogginlägget. Men nu är det sagt. Gemensamt för dessa tre intervjuare är deras förmåga att genast efter svar, komma med genomtänkta eller genuint intresserade följdfrågor, som utvecklar eller förtydligar samtalet.

Publicerat i Försvaret, FoU Vetenskap, Historia, Kultur, Litteratur, Media, Politik | Märkt , , , , , , , , , , , ,

Vintergatan 3: Läget den 25 mars

Bygget 2015-03-25 16.08Hä rör på seg, sa gubben och snöt sig i gardinen. Bygget på Vintergatan i gamla Sumpan går stadigt framåt, även om man sinkas ibland av oförutsedda händelser. En gammal elkabel dök oväntat upp och låg i vägen vid arbetet med husgrunderna. Men det är fixat. Tobin Properties meddelar att stom-montaget väntas pågå fram till september månad. Det blir ny och bättre gatubelysning, och fjärrvärme och datakablage skall nydragas. Materialtransporterna till bygget går från Ekensbergsgatsidan, och det tackar vi för, vi som redan bor här på Vintergatan. Det ser ut att kunna bli en trivsam hörna av Sumpan.

Bellman skulle ha varit med idag – han red ofta fram och åter bakom det stora kontorshuset ni ser, på Ekensbergsvägen som då på Gustav III:s tid var landsvägen väster ut ur den kongliga huvfudstaden. Vart var han på väg? Jo till Bällsta Gård för att knäppa på sin luta i vänners lustiga lag…

Publicerat i Miljö, Politik | Märkt , , , , , , , , , , ,

Väderkvarnarna och Saudiavtalet

valter_muttMan väljer sina strider. Och Mp valde, liksom vänsterpartiet. Under de senaste veckorna har vi sett två företrädare för Mp framträda i media med bravur och konsekvens. Inget hymlande och inga krumbukter. Raka puckar – avtalet med Saudierna måste avslutas. Ordföranden i EU-nämnden Carl Schlyter och MP:s utrikespolitiska talesman Walter Mutt är två av partiets viktigaste idébärare. De tog fajten.

Är det inte dags nu att Aktuellt byter ut en del av programledarna som inte håller måttet. Maken till schablonmässiga frågor och analyser får man leta efter. Låt förnya och pensionera. Rapport har en klart bättre nivå på sin journalistik. De minidebatter av typ hundhetsning som Aktuellt arrangerar kan med fördel utgå. Gör lugna debatter i normalt röstläge i särskilda program – likt dem som sänds i SvT Forum på eftermiddagarna. Där ser vi pålästa programledare som lugnt lotsar och formulerar kloka följdfrågor, istället för att höja rösten, avbryta och gapa för att till varje pris driva fram konstlad dramatik. Politik får inte reduceras till ett erbarmligt skådespel. Agenda kör förresten samma låga debattkoncept.

Publicerat i Försvaret, Media, Miljö, Politik | Märkt , , , , , , , ,

Vid Vintergatans slut…

Vinterg SbgNu börjar huskroppar resa sig längst ner vid Vintergatans början, i Sundbybergs utkant mot Solna. De väldiga kranarna lyfter det ena betongelementet efter det andra på plats, nästan som ett lego. Ingen murslev och inga tegelstenar i sikte här. Planerad inflyttning i höst. Takterrass med orangeri och utekök utlovas av kommunen, fastighetsbolaget och mäklare. Bostadsrätter förstås, de torde vara tjingade redan. Inflyttning i höst…

http://www.vintergatan3.se

Publicerat i Kultur, Miljö, Politik | Märkt , , , , , , , ,

Uppfriskande satir på Liljevalchs 2015

Public Transportation by Emelie LarssonNär media flödar av krigsrapporter och flyktingar, och tiggare ber om vår uppmärksamhet i gaturummet, är det skönt att ta en promenad från Karlaplan ner mot Djurgården i vårsolen. Och si på sjutton, i väntan på mitt sällskap, upptäcker jag att det finns en gatstump som heter Erik Dahlbergs alllé där jag kommer upp ur underjorden. I vårljuset upptäcker jag strax, på en stolpe, att jag också befinner mig på Gösta Bohmans plats. Mådä, antagligen bodde han väl här intill en gång, den gamle högerledaren. På en tung sockel intill står en monumental skulptur av en rovfågel. En örn? Runt om på sockeln finns inskriptioner som associerar till flyg. På baksidan av sockeln längst nere vid marken en skylt. Det är Carl Milles som gjort fågeln, och Aeronautiska sällskapet är med på ett hörn också. Så vandrar vi i vårsolen nedför Narvavägen som på 1880-talets kartor bara var en lätt skissad allé. Denna del av Östermalm hade länge dominerats av militära garnisoner och övningsfält, men byggdes sedan ut med rasande fart fram till sekelskiftet.

Det är sportlov i Stockholm, och ganska mycket folk rör sig kring Liljevalchs när vi anländer kring lunch. Entrébiljetten kostar hyggliga tio riksdaler. I stora salen hänger en enorm oljemålning av Karola Messner, som ingen kan undgå att stanna upp vid. Hon kallar den Världsteater, och nog kan vi ofta uppleva politiken som en teaterscen. Jag tänker osökt på Tolstojs filosofiska funderingar kring detta i hans roman Krig och Fred. Vem eller vad är det som skapar historien, är det enskilda individer/makthavare, eller mer eller mindre oundvikliga processer som ligger inbyggda i tidsandan? Vi vandrar vidare in i salarna. Där finns experiment i olika material förstås, rena oljemålningar dominerar knappast längre i salongerna. Tuschlaveringarna är alltid trevliga att se, och framför allt stannar man gärna till vid skulpturer och bilder med knorr. I salen med de tre fönstren ler vi många åt Charlotte Sachs‘ julgransdiktatorer med hövven uppochner, Rebecka Llerenas mjukbesvansade bollkatt, Max Ströms vassa politiska affischer – och barnen pekar förtjusta eller förskräckta på det zombiliknande hovfolk som likt schackpjäser flockas framför sin kung Ubu, i Stefan Bennedals kusliga utformning. Anne Carlquist leker kul med animation (av virkad spets!), och Yvonne T Larssons tre barnskulpturer i kritvitt får mig att stanna upp och reflektera. Erika Franssons idé att plåta några kvinnors bröst när de vackert faller ned ur två kartonghål, väcker muntra kommentarer från kvinnor i publiken som där flockas. Kvinnorna är förresten i förkrossande majoritet  bland besökarna denna dag, precis som förväntat. Tove Krabos hotfulla industrilandskap, och Åsa Landströms fjättrade nallar är också tungt talande kommentarer till världen 2015.

Jag frågar mitt sällskap vilket av alla alster hon skulle valt att ta med sig hem. Och det visar sig vara samma collage av Emelie Larsson som jag själv gillade. Kanske påverkade vi varann när vi kommenterade bilden. Den var både uppfriskande och snyggt uppbyggd. Jag höll själv på och lekte med collage ett tag när jag var 20-25, dvs under åren på universitetet. Emelie om sin Public Transportation:  ”Jag är född i Karlstad 1985 och växte upp i Forshaga. Sedan hösten 2010 har jag bott och arbetat med min konst på heltid i Berlin.” Avslut med käk intill, och den blå spårvagnen till Nybroplan.

Publicerat i Barn, Historia, Konst, Kultur, Miljö, Politik | Märkt , , , , , , , , , , , , , , ,

Lördagsintervju med genomtänkt Ebba (kd)

Ebba B-TEfter riksdagsvalet i höstas har den politiska parnassen genomgått kraftiga konvulsioner. Ut på arenan träder nya aktörer. Det känns befriande. Under många år av försiktigt – för att inte säga räddhågat – tassande i kulisserna, medan firma Reinfeldt & Borg krympte politiken till förvaltning, känns det som opportunisternas tid är ute. Viskningar kan ersättas av rop.

Lördagsintervjun med Ebba Busch Thor var intressant. Här hörde vi en journalist låst i gammalt slentriantänkande och full av klichéer om vänster och höger, bemötas av en genomtänkt politiker full av självständigt nytänk. Bara att gratulera kd om de nu väljer Busch Thor till ny partiledare i vår. Moderaterna och Folkpartiet har anledning att se upp. Jag har länge ansett att Kd på sikt har en starkare ideologisk plattform i Sverige än det konturlösa Centerpartiet, som för länge sedan passerade zenith i svensk politik. Att Busch Thor har engagemang och erfarenhet av äldrefrågor är en extra merit.

När ska anrika vaggan Uppsala få fram framstående lag även i fotboll, bandy och hockey – ja si det är en annan fråga!

http://sv.wikipedia.org/wiki/Uppsala_l%C3%A4n

Publicerat i Äldreomsorg, Historia, Media, Politik, Religion | Märkt , , , , , , , , ,

Maigret et Modiano

Le ChatJust läst ut min första Modiano. Lilla smycket – en pocket. Mersmak. När jag har följt kommissarie Maigret i alla hans utredningar, så finns Modiano. Jag behöver inte lämna Paris. Det är Paris och dess kvarter som är kvintessensen i både Simenons och Modianos böcker. Där finns en släktskap. Det finns skillnader också. Modiano orienterar hela tiden i minnet. Likt en släktforskare kartlägger han de fragmentariska, suddiga och gåtfulla minnesbilder av ett förflutet som han vill tvinga upp till ytan. Det förflutnas skuggor är ständigt närvarande. Med Simenons Maigret är man hela tiden i ett tryggt nu. Och han har sina trogna drabanter Lucas, Janvier, lille Lapointe etc.

Nu återvänder jag till Simenon 1967 – året före den stora studentrevolten 68. Ett vägskäl i europeisk historia. Dock inte till kommissariens utredningar. Romanen Katten (Le Chat) är filmad med Jean Gabin och Simon Signoret – två tunga ess i fransk film. Kanske är det bra att jag inte har sett filmen. Under tiden väntar Modiano i gränden. År 1967 blev Modiano 22 år. Kanske läste han då Simenon, eller stod på barrikaden? Modiano romandebuterade året därpå  -1969 med Place de l’Etoile.

http://www.dn.se/dnbok/vad-ska-man-lasa-jonas-thente-tipsar-om-bocker-av-patrick-modiano/

Publicerat i Litteratur | Märkt , , , , , , , , , , , ,

Skaka tass räcker inte till 2022…

skaka tass 2En märklig situation råder nu i riksdagen. Den så kallade Decemberöverenskommelsen har slutits mellan regering och fyra allianspartier i oppositionen. Men hur förankrad är den i respektive berörda partier, och bland berörda partiers väljare? En kan inte så noga veta, sa björnen Puh med sin lilla men självkloka gärna. Redan efter någon månad är dessutom en av handskakarna på väg att lämna sitt ledarskap. Och redan under kommande mandatperiod kommer världen och landet att förändras mer än vi nånsin kan prognosticera. Det är alltså en överenskommelse som snart passerat bäst-föredatum. Syftet var gott, men nu må riksdagen under tiden se över konstitutionen, och i lag förtydliga spelreglerna. Panta rei, sa filosofen Herakleitos: ” ”Man kan inte två gånger stiga ner i samma flod. I samma vatten stiger vi och stiger vi icke, det är vi och det är icke vi”. (Foto från DN)

Publicerat i Historia, Litteratur, Politik | Märkt , , , , , , , , , , ,

Musikens pärlor (17): Gunnar Wiklund – Minns du den sommar…

Wiklund G Jomenvisst, minns vi den sommarn, och vissa andra somrar. De där som fått ett speciellt skimmer omkring sig efteråt i minnets spegel. Man visste, att nu är det sista gången. Aldrig kommer jag att återvända. Varje gång jag hör Gunnar Wiklund sjunga om sin sommar, så ser jag en stig jag vandrade för sista gången. En sommar i ungdomen som innebar slutet på skoltiden, och ett okänt arbetsliv som väntade mig.

Stigen med sina knotiga trädrötter som vi trampade och cyklade så många gånger under 3-4 år, leder upp från sjön Fängen. Man korsar landsvägen, och når genom skogen tillbaka till Norra Sonarp. Det är 60-tal och jag har vikarierat som kamrer på Hooks Herrgård. Studentexamen är fixad, och studier på universitetet väntar. Inga fler somrar med kräftfisket, alla de vuxna som uppsluppna barn, smålänningar och stockholmare fraterniserande, skratt i ösregn, den långa roddturen långt bort på sjön och landstigningen sent i skymningen. Nackandet av tuppkycklingarna ”furiren” och de andra, vid den gamla brunnen med hävstångshink. De stora lokorna, lurande med luftpistol på mössen under uthusen, lillstugan, kallkällaren. Traktorkörning och hundskall, pilkastning och trätäljande i vedboden. Summertime, and the living is easy på transistorradion, dåsande i solstolen med de andra. Folkparken i Huskvarna med farsans vita Amazon med mörkblått tak – den bästa bil han haft. The Spotnicks på scen. ..

Pär Rådström skrev den vackra texten till Minns du den sommarn, och Pär minns jag för hans fina sommarprat i radion om resor och människor han mött. Jag läste också hans roman Översten. Han gick bort alltför tidigt. Gunnar Wiklund från Boden sjöng med den mörka mjuka röst som har allt det vemod som hör till bilden, till en stilla gitarr:

https://www.youtube.com/watch?v=fs4IJ7xYJEs 

http://gunnarwiklund.se/minnen.html

Svensk Mediedatabas: Minns du den sommar = Greenfields / T. Gilkyson, R. Dehr, F. Miller, P. Rådström

Publicerat i Litteratur, Media, Musik | Märkt , , , , , , ,

Ett grönare Sumpan?

Vintergatan, Sundbyberg 2015-01-05

Miljöpartiet i Sundbyberg som nu tillhör kommunens opposition i fullmäktige, berättar i ett färskt nyhetsbrev om hur de vill se Sumpan under den kommande mandatperioden. ”Här kommer en liten rapport från budgetfullmäktige 17/12-14. Samtliga Miljöpartiets Att-satser med två undantag bifölls! De två att:satserna som avslogs i kursiv stil nedan). Miljöpartiet fick också igenom ett stort antal att:satser tillsammans med M och FP. Nu börjar arbetet med att som opposition vara uppmärksam och driva på för att dessa uppdrag genomförs av den styrande minoriteten.”

Kommentar: Synd att inte Jonas Nygren och övriga kommnledningen ville anamma målsättningen med en fritidsgård i varje stadsdel. Det är ett utmärkt förslag. I övrigt ett mycket ambitiöst och välskrivet Mp-program att döma av nedanstående att-satser. Det enda jag personligen reser ragg inför är ytterligare förtätningar och byggande på höjden! Bort det! Om socialdemokraterna och moderaterna m.fl totalt vill förändra Sumpans karaktär av småstad förvånar inte, men Miljöpartiet skall inte, och bör inte, medverka till mer förtätning, skyskrapor och slik miljöförfulning…

Miljöpartiets yrkanden i budget för Sundbybergs stad för 2015

Att:satser för Kommunstyrelsen

  • Sundbybergs stad blir medlem och aktiv part i SKL:s nätverk för förebyggande av korruption och mutor
  • Kommunstyrelsen uppdras att ta fram en informationsstrategi vad gäller politiska beslut med syfte att nå fler invånare och därigenom få ökad delaktighet
  • Förbättra stadens upphandlingspolicy med direktiv om hållbarhets- och sociala krav inklusive klausuler mot diskriminering och för etiska krav, uppföljning samt dialog med upphandlade företag. Alla företag ska kunna delta i och vinna upphandlingar från staden
  • Alla investeringars beslutsunderlag ska finnas redovisat dess ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenser
  • Verka för att alla verksamheter Hbtq-certifieras (information och utbildning)
  • Vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla visionen om staden som fossilbränslefri 2020
  • Grönområden, områden med strandskydd och av riksintresse måste i hög grad skyddas mot exploatering. Tex bevara Kymlinge.
  • Säkra ett normkritiskt förhållningssätt i alla verksamheter och att införa samlat program för att motverka stereotyper när det gäller kön, etnicitet, socioekonomiska förutsättningar, funktionsnedsättning, religion och sexuell läggning

Att:satser för Grundskole- och gymnasienämnden

  • Satsa på högre lärarlöner, i nivå med övriga Stockholmskommuner
  • Tillföra mer personal
  • Ge tidigt stöd till barn med särskilda behov
  • Renoveringen av stadens skolor måste prioriteras före alla andra investeringar i renovering. Syftet är att i samverkan med Stadsmiljö- och tekniska nämnden modernisera skollokalerna, skapa en god arbetsmiljö, och energieffektivisera byggnaderna
  • Införa giftfri grundskola, (fortsätta det framgångsrika arbetet med att giftsanera förskolorna och ta bort gifterna också i grundskolan)
  • Skolorna ska ha tillagningskök, för hushållning med maten och att kunna servera vällagad, ekologisk och näringsrik mat
  • Skolgårdarna ska vara rymliga, gröna och inspirera till rörelse och lek
  • Etablera ny gymnasieskola i Sundbyberg

Att:satser för Förskolenämnden

  • Minska grupperna, max 15 barn per grupp i dialog med personal
  • Maten lagas på plats, högre andel ekologiskt
  • Förskolornas gårdar ska vara trygga, gröna och inspirera till rörelse och utforskande lek
  • Vid nybygge av förskolor ska endast giftfria byggmaterial användas
  • Verka för att normkritisk pedagogik tillämpas och ett aktivt arbete bedrivs så att barnomsorgen blir en mer jämställd arbetsplats där traditionella könsmönster motverkas
  • Samverka med Stadsmiljö- och tekniska nämnden kring renovering och underhåll av stadens förskolor

Att:satser för Äldrenämnden

Öka personaltätheten och satsa på kompetensutveckling

  • Utöka brukar- och personalinflytandet
  • Maten till äldre ska vara näringsriktig, närodlad och serveras i inbjudande miljö
  • All äldreomsorg i Sundbyberg ska vara hbtq-certifierad, och tydligt arbeta med jämställdhet och mot diskriminering (information och utbildning)
  • Införa avdelningar med flerspråkig personal
  • Planlägga ett arbete för giftsanering av stadens äldreboenden
  • Utveckla ett verktyg som hjälper stadens personal att bedöma vårdbehov jämställt
  • Starta friskvårdsprojekt för äldre i samarbete med pensionärsorganisationerna

Att:satser för Social- och arbetsmarknadsnämnden

  • Erbjuda sommarjobbsplatser inom alla verksamheter och förlänga anställningstiden från två till tre veckor (Avslag)
  • Fortsätta verka för kontroll och uppföljning av vuxenutbildningen
  • Utforma upphandlingar med tydliga miljö- och sociala krav, småföretagare ska ges möjlighet att delta i och vinna upphandlingar från staden. Upphandlingspolicyn ska stötta lokalproducerade varor och tjänster.
  • Kartlägga de arbetssökandes behov och skapa individuella lösningar
  • Införa flera spår inom SFI med nivåanpassning

Att:satser för Kultur- och fritidsnämnden

  • Fortsätta utveckla försöken med ungdomsbudget i kommunal fritidsverksamhet
  • Erbjuda fler möjligheter till spontanidrott i parker, bostadsområden och på skolgårdar
  • Införa en fritidsgårdsgaranti, minst en fritidsgård i alla stadsdelar (Avslag)
  • Fördelningen av resurser i stadens fritidsverksamhet ska vara jämställd
  • Se över taxorna för Allaktivitetshuset för ökad tillgänglighet
  • Föreningar som får bidrag av staden ska ha en värdegrundsplan med mål om jämställdhet, antidiskriminering och mot matchning och toppning. Mål och åtgärder mot elitsatsning ska gälla barn under 15 år.

Att:satser för Stadsmiljö- och tekniska nämnden

  • Miljöcertifiera alla ny- och ombyggnationer
  • Prioritera gående, cyklister och kollektivtrafik framför biltrafik i stadsplanering
  • Höja ambitionsnivån för snöröjningen genom att på huvudstråk sträva efter snöfria trottoarer och cykelbanor
  • Förtäta, bygga på höjden och bevara befintliga grönytor och naturområden
  • Energieffektivisering ska vara högprioriterat vid renoveringar och nybyggnation
  • Bygga fler gröna hyresrätter med låga och rimliga hyror

Att:satser för Förvaltaren

  • Förvaltaren behöver öka möjligheten till sociala förturer
  • Underhållet av bostäder sker i dialog med de boende utifrån standardalternativ för renovering
  • Skapa mångfald av boendeformer i alla stadsdelar
  • Bygga fler hyresrätter med låga och rimliga hyror
  • Energieffektivisering ska vara högprioriterat vid renoveringar och nybyggnationer

Att:satser för Norrenergi

  • Norrenergi ska i huvudsak satsa på förnyelsebar energi
  • Säkra bra miljöval
  • Hålla en rimlig anpassad prisnivå

Att:satser för Sopsugen

  • Utveckla och samla all Sopsugsverksamhet under ett tak
  • Frigör bolaget från Förvaltaren

Källa: Politiska sekreteraren (mp): sara.ridderstedt@sundbyberg.se

Publicerat i Äldreomsorg, Äldreomsorg, Barn, Kultur, Miljö, Politik, Skolan | Märkt , , , , , , , , ,

Rather be – mest spelad i P3

Jess GlynneJess Glynne? Råkade på SR:s hemsida se vilken låt som spelats mest i P3 år 2014, och eftersom jag är en nyfiken själ som gärna vill veta vad våra ungdomar lyssnar på, så hittade jag en video på YouTube med brittiska elektro-gruppen Clean Bandit (suck, alla dessa kryptiska namn). Videon var välgjord. Den är gjord av gruppen och visar unga Haruka Abe  i olika Tokyo-miljöer.

Bandets kommentar: ”The video is about a Japanese fan of the band who becomes delirious and has hallucinations of band members and our logo appearing unexpectedly in her daily life as a chef. Filming in Tokyo was an amazing experience: we spent almost a week there and everyone was so helpful. We made it ourselves as always, which was quite scary as we’ve never produced anything so far away before. We had a bit of trouble filming the scene on the train though. Turns out it’s considered incredibly rude to make noise on a train so when we started dancing around to the track in the carriage with the extras, it didn’t go down well! Got shouted at.” (Wikipedia)

Videon släpptes 5 december 2013, och har sen dess haft runt 200 miljoner ”views”. Rather be skrevs av keyboardist Jack Patterson, Nicole Marshall och James Napier , och producerades av gruppens cellist Grace Chatto, och Jack Patterson.

Mest spelade låtarna i P3 2014 (topp 15)

  1. Rather Be – Clean Bandit feat. Jess Glynne
  2. Waves (Robin Schulz Remix) – Mr. Probz
  3. Stay With Me – Sam Smith
  4. Stay High (Habits Remix) – Tove Lo & Hippie Sabotage
  5. Prayer In C – Lilly Wood & the Prick & Robin Schulz
  6. My Silver Lining – First Aid Kit
  7. Happy – Pharrell Williams
  8. A Sky Full Of Stars – Coldplay
  9. Halmstad – Linnea Henriksson
  10. Younger – Seinabo Sey
  11. Rude – Magic
  12. Do It Again – Röyksopp & Robyn
  13. Holler – Rebecca & Fiona
  14. All Of Me (Tiësto Remix) – John Legend
  15. Carry You Home – Zara Larsson

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4565&artikel=6052927

Publicerat i Musik | Märkt , , , , , , , ,

En bostadsminister stiger fram ?

2003_vy_sundbyberg_tema (2)

Jag läste häromdagen i pressen ännu en av dessa rangordningar av våra politiker. Denna gång var det den nya regeringens många ministrar som fick sina betyg av ett urval väljare. Jag brydde mig inte om att titta på bortfallsprocent och urvalets storlek. Tidningen ifråga konstaterade att statsministern själv lite oväntat hamnat i mitten av ”tävlingsfältet”, med lägre poäng än de båda gröna språkrören. Utrikesminister Wallström var inte helt oväntat klassens ljus, enligt väljarna, och den trygge försvarsministern (s) har helt klart också gjort ett bra intryck. Nå, det var annars genomgående låga betyg, menade tidningens expert. Allra lägsta betyget fick bostadsminister Kaplan (mp).

En tung faktor i slika enkäter brukar vara hur ofta man exponerats i massmedia. Bara man syns ofta, och ger ett självsäkert svar, som gärna får vara intetsägande, så brukar man få bra siffror. Kaplan har väl synts i 3-4 intervjuer efter tillträdet, och han har då överraskat positivt med att vara engagerad och påläst. Han verkar ta sitt uppdrag på fullaste allvar. Posten har under många år varit föga uppmärksammad under Attefall och hans föregångare, men nu kanske vi kan få se lite mera aktivitet och friska idéer. Kaplan borde absolut ha fått bättre betyg av väljarna. Fortsättning följes med intresse. Med den stora bostadsbrist vi har, är Bostadsministeriet viktigt, speciellt för våra ungdomar.

Publicerat i Försvaret, Media, Politik, Statistik | Märkt , , , , , , , , , ,

2014 in review

The WordPress.com stats helper monkeys prepared a 2014 annual report for this blog.

Here’s an excerpt:

A San Francisco cable car holds 60 people. This blog was viewed about 3,200 times in 2014. If it were a cable car, it would take about 53 trips to carry that many people.

Click here to see the complete report.

Publicerat i blog, Historia, Kultur, Litteratur, Media, Miljö, Pensioner, Politik, Statistik | Märkt , , , | 1 kommentar

Kvartetten som sprängdes: (m), (fp), (kd), (c)

Gröna dörren (DSC_0042)En utomordentligt bra sak förde Budgethaveriet i riksdagen med sig i Advent, det måste sägas. Plötsligt skingrades dimridåerna i svensk politik, och allting blev med ens klarare för väljarna. Många masker föll. Bristerna i en av våra grundlagar blev mycket uppenbar – Riksdagsordningen (se Peter Erikssons klargörande analys). Tack för det, Mattias Karlsson. Vidare, maskhållningen där alla gömt sig bakom de lagom fina och diffusa orden integration och migration rämnade också – och moderaterna blev först ut ur garderoben. Våra svenska politiker älskar lagom oprecisa begrepp istället för att gå rakt på. Vi mumlar i skägget, och upprepar ofta inlärda fraser och nyord, som sedan media pumpar runt till leda.

Vi kommer säkert att få se fler tabun övergivas, flera partier våga sig ut på tiljorna. Kanske var det Agendas genomgång av utvecklingen i våra grannländer som slog ur tappen ur badkaret? Hycklarnas tid är ute. Låt oss nu diskutera en gemensam policy för flyktingmottagandet, och de begränsningar för tillströmningen som är nödvändiga. Och ge Migrationsverket direktiv att sluta jaga och hota människor med utvisning som redan bott här i 5-10 år, och kanske också är födda här. Må den orättvisa beskattningen av våra pensioner nu också bli en tung valfråga äntligen!

Publicerat i Barn, Media, Pensioner, Politik | Märkt , , , , , , , , , , , ,

Den kvinnliga intelligensen

Sweet ElinDet är verkligen betänkligt. Man säger om oss, att vi inte har förstånd att dö i rättan tid. Vi understår oss, vi kvinnor, att i allmänhet leva längre än männen, att leva alldeles för länge. Det är ju rakt på tok det. Men – dessvärre – missförhållandet är svårt att råda bot för. Hade det varit så, att orsaken till kvinnornas längre livstid berodde på att de inte levde undan så fort som männen, då vore saken lättare avhjälpt. Ty det är inte fråga om att inte kvinnorna kan med tiden lära sig det där flotta levnadssättet ganska bra. De gör redan goda anstalter och med litet övning och god vilja så –

Men nu är det så illa, att det är inte alls på det hållet vi har att söka skälet för att vi lever så länge. Nej, mina vänner, grunden är en helt annan. Jag fick reda på den igår, då jag läste ett uttalande i frågan av en berömd vetenskapsman, ett uttalande, som slog mig genom sin enkelhet och genialitet. Kvinnans längre livstid beror på hennes lägre intelligens ty – så lydde ordet – ju lägre intelligens, ju längre liv. Jag satt och tänkte på denna för mig nya sanning. I dess ljus föreföll det mig så mycket lättare att förstå allting.

Det är alltså av denna anledning en man lever till dess han blir exempelvis 60 år, en kvinna i 75 år och sköldpadda, som står – förlåt – ännu ett trappsteg lägre i intelligens, i 100 år. Det är också numera så lätt att förstå varför den och den fröken eller frun har blivit så gammal, och jag kan nu med stöd av min självkännedom bereda mig på en tämligen lång livstid, sålunda själv blivande ett eklatant bevis på lärosatsen: ju lägre intelligens, ju längre liv.

Ett litet tvivel dök upp hos mig. Jag hade för en tid sedan ett samtal med en herr X, och då jag erinrade mig detta, föreföll det mig bra egendomligt, att herr X ännu lever. Hur kommer det sig, tänkte jag, att ej intelligensen gjort slut på honom för länge sedan? Men vid närmare övervägande fann jag, att man naturligtvis inte får fästa sig vid dylika småsaker utan att se saken i stort. Ja, som sagt, det ser betänkligt ut. Vi lever för länge, och då grunden härtill är vår enfald, så är det ju nästan obotligt. Själva är vi mycket generade, men vi rår verkligen inte för det. Och sedan vi en gång finns till, är det inte lätt att i dessa människovänliga tider finna något antagligt sätt att – inte helt och hållet göra sig av med oss men att – decimera vårt antal.

Förr i världen var man inte så blödig, då ställde man till häxprocesser, när kvinnfolken hotade att bli för många. Brände en hel del å båle och återställde härmed någorlunda de rätta proportionerna. Och i ännu äldre och bättre tider gjorde man av med dem utan processer. Men nu är tiderna onda, och damerna mera svårhanterliga. Försök hitta på något radikalmedel, mina herrar. Det blir en prövosten för er intelligens.

(Elin Wägner, 1903-02-19 i Helsingborgs-Posten – ur Elin Wägnersällskapets Skriftserie nr 25/2014). Elin, liksom Tage Danielsson – samma sylvassa och varma ironi, och en underliggande humor som här fick mig att gnägga förtjust gång efter annan. Ett inspirerat inlägg, och fortfarande aktuellt, liksom så många av Elin Wägners idéer.

http://www.ub.gu.se/kvinn/portaler/kvinnotidskrifter/biografier/wagner.xml
http://www.elinwagner.se

Publicerat i Äldreomsorg, Litteratur, Politik | Märkt , , , , , , , , , , , ,

Boksläpp av Hälsingerunorna 2014 i Hudiksvall

Hälsinglands Museum, boksläppet 2014-11-22 13.12

Så passerade ännu ett år. Medan människan lyckades med den märkliga bedriften att landa en farkost på en av solsystemets kometer (som till formen liknar en badanka!), fortsätter vi som är intresserade av vårt förflutna att blicka bakåt i planetens grumliga historia. Själv har jag fortsatt mitt grävande i 1800-talets Hälsingland där släktens män och kvinnor levde i ljus och mörker i minst sju generationer.

Jag bidrog i årets Hälsingerunor med en artikel om skolläraren och brukspredikanten Pehr Niklas Lundqvist i Maråker nära Ljusnans utlopp. Spiksmedens son från Oslättfors i Hille socken – han som 1845 förbluffade det kyrkliga Sverige med en skildring av Erik-Jansismens utbredning i Hälsingland. Han hade goda kontakter med de andra läsarprästerna och nykterhetspredikanterna i bygden, med sina arbetare vid järnbruket, med Gävle från studieåren – och han sökte efter jansarnas avresa till Amerika även kontakt med allmänt liberala personer i Uppsala som Lars Vilhelm Henschen. Debatten om kyrkans utveckling och framtida roll upptog länge hans tankar.  En ökad nykterhet i landet stod ständigt på hans agenda. Han dog som kyrkoherde i Harmånger 1860.

Jag har bara hunnit läsa 3-4 av årets artiklar i Runorna, men det är ett rikt smörgåsbord av de mest skilda ämnen. Bror Richard Svärd, Börje Björklund och Jan-Eric Berger inleder med lite historik om Hälsingekretsens historia. Berger uppmärksammar sedan 100-minnet av Nathan Söderbloms utnämning till ärkebiskop 1914. Två tjocka nya biografier om Nathan har utgivits och nyligen recenserats i pressen. De speglar nya sidor av den outtröttlige mannen. Nathans far Jonas Söderblom började förresten sina studier i Maråker som inackorderad hos Pehr Niklas Lundqvist. Därom mera i min egen artikel.

Som så ofta har Runorna en tyngdpunkt i norra och sydvästra Hälsingland. Och det börjar spännande med Joel Johanssons långa berättelse om Per-Anton Westberg och det magiska vetandet. Då bör alla i Jättendal spetsa öronen. Kårböle Skans och dess funktion som utpost mot de elaka norrmänen belyses i ett par texter. Övriga orter som figurerar i boken är Ljusdal, Delsbo, Hudiksvall, Njutånger, Enånger, Arbrå, Alfta, Ovanåker, Kilafors, Voxnadalen – och Kjell Söderlunds avslutande mustiga skröna från finnskogarna runt Bollnäs. Från min egen bygd kring Söderala-Söderhamn kan vi läsa Birgit Lundgrens intressanta kartläggning av det sparsamma emigrerandet från Trönö, och Christer Nilssons återblick från invigningen av Söderhamns Teater 1881.

Boksläpp-ceremonin ägde rum i Hälsinglands Museum i Hudik kl 13, varpå middag och tal hölls i sockenstugan vid Hälsingtuna kyrka. Jodå, även där var Nathans far Jonas Söderblom kyrkoherde ett tag. Men Gunilla Kindstrand et al – var höll pressen i Hela Hälsingland Hus? En sådan bemärkelsedag må ju föras ut till alla bokläsare i landskapet.

Publicerat i Arbrå, Arkeologi, Försvaret, FoU Vetenskap, Hälsingeforsk, Historia, Konst, Kultur, Litteratur, Media, Religion, Söderala, Söderhamn | Märkt , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Kometen, Rosetta, Jules Verne och Mumin

Den stora kometen 1680Så har då Europa och ESA, European Space Agency, visat sig på styva linan och genomfört en landning på en främmande himlakropp vi grabbar på 1950-talet aldrig kunde drömma om – inte ens om vi läste science fiction av H.G. Wells och Jules Verne – eller modernare sf-författare som Robert Heinlein, Asimov, Clarke, Ray Bradbury, Olaf Stapledon eller Clifford D. Simaks ”Porten till stjärnorna”. Vilken märklig slump att födas precis i mitten av 1900-talet, och få uppleva hur människan landsätter farkoster på den ena himlakroppen efter den andra – solsystemets världar som vi så långt endast hade kunnat studera i teleskop i bästa fall.

Landa på en komet, en klump av is och grus – det går väl inte? Vilket joll! Men det gick. Man är imponerad. Man ryser. Man lyfter på hatten (om man har nån)! Mumin och Mumins farsa gör sammalunda – och Mumins farsa, han har hatt han :-)       (Bild: The Great Comet of 1680 over Rotterdam. Artist: Lieve Verschuier )

http://www.popast.nu/
http://www.esa.int/ESA

Publicerat i Astronomi, FoU Vetenskap, Historia | Märkt , , , , , , , , , , , , , , ,

Musikens pärlor (16): Evert Taube – Sommarnatt

Evert-taube-med-S-BNaturligtvis måste vår främste skildrare av svensk sommar upp på min lista över musikaliska pärlor. Problemet med Evert Taube är att han har komponerat och skrivit så förbannat många fina sånger. Måste jag välja en första sång, så ser jag framför mig en tidig stenkaka i mitt barndomshem i Mariehäll – 78-varvaren med svart etikett på Columbia, inspelad 1936: Sommarnatt, eller som den också kallas Kom i min famn. Den har allt – fröjd, vemod, romantik, dofter – och så den där oslagbara bilden: Fönsterna som öppnas mot sommarnatten… Natten är ljuv, le blott och dansa. Jag är ingen dansör tyvärr, men vem blir inte ändå berusad av den fantastiska Lovsången till Livet!

Text och musik: Evert Taube, 1928

Kom I min famn och låt oss dansa nu en vals, min Rose-Marie.
Natten är ljuv, le blott och dansa!
Lekfullt, och lätt du svävar än som fjäril väckt av sommarvind,
än som den skyggaste hind.
Stödd mot min arm du böjer nätt ditt huvud och ditt gyllne hår,
lyser av ungdom och doftar vår.
Tvekande, ler du åt de bevekande,
tonerna lätt och lekande, valsen går.

Fönsterna öppnas mot sommarnatten,
blommorna dofta och fjärdens vatten
speglar den stigande månen som röd
över Ingaröskogen står.
Vinden har somnat i båtarnas segel,
ut över Baggensfjärdens spegel
tonerna ila,
måsarna vila
tysta i månens ljus.

Vad vore livet, Rose-Marie, förutan sång och dans?
I sommarnattsskymningen ljuvlig och sval,
i toner som locka förföriskt till bal,
i dans, i dans, vi glömma tid och rum, kom låt oss fara
i blomdoft, ljus och to-oner
hä-än till drömmars land!

Publicerat i Litteratur, Musik | Märkt , , , , , , , , | 2 kommentarer

Biggles i Kina

Biggles i Kina”Den vitmålade klockans entoniga tickande, som markerade sekundernas flykt, var det enda ljud som hade hörts på en bra stund i det ganska trista rum, som fungerade som högkvarter för flygavdelningen vid New Scotland Yard. Sergeant Bigglesworth, tidigare major Bigglesworth vid engelska flygvapnet med många fina utmärkelser, mera känd som Biggles, satt tillbakalutad på en vickande stol och läste det sista numret av Flight. Flygkonstapel ”Ginger” Hebblethwaite stod med händerna i fickorna och stirrade modstulet ut genom fönstret över de regnvåta taken. Flygkonstaplarna Algy Lacey och Bertie Lassie vände slött och med uttråkad min sidorna i de dagliga tidningar som de höll på att läsa. Till slut gäspade Ginger ljudligt, vände sig om och sa: – Vet ni vad, det här rummet börjar mer och mer likna en tandläkares väntrum….” (Kapten W.E.Johns: Biggles i Kina, 1951)

Publicerat i Försvaret, Historia, Litteratur | Märkt , , , , , , , , , , , ,

Vårt behov av deckare

Maigret har roligt”Moralisterna, det vill säga de som sysslar med att predika moral för alla sina gelikar, hävdar ofta att det är en osund, kanske rentav pervers instinkt som förmår läsekretsen att kasta sig över brottmålsreferat eller skildringar av katastrofer. Maigret, som inte hade tänkt så mycket på den sidan av saken, skulle ännu dagen förut ha varit benägen  att dela denna mening. Nu förstod han med ens att det inte alls låg så enkelt till, och det var i viss mån den kvinnliga bordsgrannens kommentar som kom honom att ändra åsikt. Kastar sig inte tidningsläsarna med samma frenesi över skildringar av hjältedåd och märkliga prestationer? Vem har någonsin sett så väldiga och upphetsade folkmassor på de stora boulevarderna som den gången Charles Lindbergh fullbordade sin atlantflygning – och det var ändå mitt i natten! Vad folk vill veta är ju hur långt en människa kan komma på det ondas eller det godas väg.” (Maigret s’amuse, 1956)

Publicerat i Kultur, Litteratur | Märkt , , , , , , , , , , , ,

När Mary Johnson gifte sig i Söderhamn 1913

Mary Johnson”Bröllopet stod i Söderhamn, där borgmästaren och hans bisittare utförde vigselakten. De smålog sinsemellan när de såg brudens svarta sidenklänning (det syns mindre i svart trodde vi) strama en smula. Vi var båda två mycket generade, vad det nu skulle tjäna till, men borgmästaren hade en lätt hand med ceremonielet. Hans sätt att säga ‘älska i nöd och lust’ var en lekfarbrors som förrättar ett dockbröllop. Vår bröllopsresa gick till Gävle och Undersåker. I Undersåker skulle brudgummen spela abbén i Strindbergs Brott och Brott. Den store dramaturgen har så rätt i att allt går igen. Makterna driver sitt spel. Detta var i november 1913, i februari 1914 föddes ett välskapat flickebarn, i augusti utbröt världskrig, gulaschbaronerna dominerade nöjeslivet i huvudstaden, och familjen Gerhard Johnson fick engagemang vid Nya Teatern i Göteborg, där Mary Johnson blev en av Hjalmar Selanders primadonnor och jag blev – Mary Johnsons man.”

Mary Carlsson (1896-1975), eller Astrid Maria Carlsson som var hennes flicknamn, var flickan från Sörmland som 1913 gifte sig med skådespelarkollegan Karl Gerhard Johnson (1891-1964) från Östermalm i Stockholm (med rötterna i Kalmar län).  De var gifta 1913-1920. Hon blev den firade filmstjärnan Mary Johnson, vår egen Mary Pickford, och han vår store estradör Karl Gerhard.

Hon debuterade på 1910-talet i teaterdirektören Karin Swanströms teatersällskap och kom 1914, tillsammans med sin man Karl Gerhard, då fortfarande Karl Gerhard Johnson, till Nya Teatern i Göteborg. Hon filmdebuterade 1916 i Kärleken segrar. Ett antal roller de följande åren gjorde henne till Sveriges då mest kända filmskådespelerska. Efter att ha spelat i Mauritz Stillers Herr Arnes pengar 1919, blev hon känd internationellt. Hon begav sig till Tyskland 1924 och spelade mot norrmannen Einar Rød i filmen Die Stimme des Herzens. Hon gjorde 13 tyska filmer 1924-1931. Mary Johnson var 1920-1931 gift med Einar Rød, och 1932-1955 med den tyske skådespelaren Rudolf Klein. Hon dog i Stockholm, och vilar på Skogskyrkogården. Citatet ovan ur Karl Gerhards memoarer ”Om jag inte minns fel” (1952)

Karl Gerhard: ”Mary hade stjärnor istället för ögon, den näpnaste lilla uppnäsa, och blonda lockar sådana man endast ser i sagoböcker. Hon var oskyldig och skygg, fattig och i behov av beskydd”.

Publicerat i Film, Kultur, Litteratur, Söderhamn | Märkt , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Aspenström och Södergran

The US Gulf coast at night (NASA)Köpte ett gallrat biblioteksexemplar av Werner Aspenströms samling ”Under tiden” (1972). Ett oansenligt renskalat omslag i knallorange, med författarnamn och titel. Men vilken poet. Varje text har en lödighet som jag nog bara sett tidigare hos Södergran. Det kräver sin man/kvinna att ge ut en hel diktsamling där varje text etablerar direktkontakt med dig som läsare. Det finns poesiböcker där inte en enda text fastnat i din skalle när du kommit till sista sidan. Men Edit och Werner har denna paranormala förmåga.

Där Södergran håller sig inom existensens ramar, själens irrande universum, vidgar Aspenström perspektivet till ett politiskt fisköga som skarpsynt registrerar hans värld i början av 1970-talet. Det fantastiska händer vid läsningen att de flesta texterna går att applicera på vår egen tid. Aspenströms tankar har samma bärighet idag, över fyrtio år senare. Hans röst svävar vidare bortom decennierna:

Och skulle så vara
att våra lampor lyste starkare
än vad oljan tillät
och att vi förbrukade mer än vi tillförde

och att våra uranriddarborgar kommer att stå öde
och instrumentpanelerna slockna
och de stora städerna avfolkas

antingen i ett ståtligt svep
som när påfåglar exploderar
eller snopet och i småposter
som när en räv trots motåtgärder
tömmer en hönsgård

om allting kommer att tröttna och tystna
om ett vitt moln kommer att sväva en stund
över en sjunken ö

om kort sagt vår kortvarighet
blir hemskt vacker
som sista satsen i en hemskt vacker konsert:
trummorna lägger armarna i kors
och stråkarna spelar enbart på känslan…

Applåder.
Atlantis går alltid hem!
Kvickt ut och på med ytterkläderna.
Taxi! Taaxii!
Och snabbt hem genom kurvorna
till en nattkorv och en mellanöl,
kall.

Aspenström gör en syntes av både kosmologi, historia, politik, etik och vardag. Och samtidigt lyser mellan bokstäverna en stillsam humor. (Biografi här)

Publicerat i Astronomi, FoU Vetenskap, Historia, Litteratur, Miljö, Politik | Märkt , , , , , , , , , , ,

Och detta är Tornedalen

Niemi
Och detta är Tornedalen –
ett land där plogbilarna dundrar som drakar med röda vingar längs vägarna
och täljer snö över barnen som gömmer sig i drivorna

en älv som kan många smugglarhistorier,
som spränger isen med sin bryska yxa på vårarna
som svalkar bastuheta kroppar från två nationer
och bär midnattssol och tjuvfiskare på sin arbetsrygg

byar med fler fiskeställen än pojkar
byar med tre gatlysen och en rutten mjölkpall
med krumma gummor som säger nå och jo
och kokar ett kaffe som doftar himmel och bönemöte

gubbar med kniv i bältet och grovsalt i fickan
gubbar som kan bygga tjärdalar och lossa timmerbrötar
gubbar som äter nyfångad harr på kvällen
och tänker på lillbrorsan som drunknade i forsen

ungdomar som gillar hårdrock och torrkött
och far till jobbet i gruvan i trimmade jänkare
ungdomar som står kvar på gården och pratar med satan
medan sinnessjukdomens långa skugga vrider sig runt
som en timvisare

hundar som heter Seppo
och kutar mellan råtthålen på ängen
som jagar långtradare på landsvägen eller står vid bäckmynningen
och tuggar på en knastrande gäddskalle

främlingar som en gång föddes häruppe
som kommer varje sommar och låser upp pörten och vedbodar
som sitter en stund på ålderdomshemmet
och matar en gamling med fil och välling

MIKAEL NIEMI: Näsblod under högmässan (1988)

http://www.bestofsvt.se/klipp/106167/
http://www.svtplay.se/klipp/1910026/helen-sjoholm-sjunger-mikael-niemis-lattext

Publicerat i Äldreomsorg, Kultur, Litteratur, Musik, Religion | Märkt , , , , , , , ,

Eftervalsanalys i ETC: Malmö (v) framåt…

Maigret och miss Europa

Nu duggar eftervalsanalyser in. Denna fångade jag upp idag på Twitter. ”Skåne är Sverigedemokraternas absolut starkaste fäste i landet, och partiet fick runt en fjärdedel av rösterna i flera kommuner. Samtidigt finns en motsatt trend, främst i Malmö. Där växte sig den styrande rödgröna koalitionen starkare. Bäst gick det för Vänsterpartiet som fick på 8,5 procent av rösterna, en ökning med drygt 3 procentenheter från valet 2010. Daniel Sestrajcic (V), nyvald riksdagsledamot och ordförande i Kulturnämnden i Malmö stad, ser flera förklaringar till framgången. Han nämner V:s inflytande i kommunpolitiken och partiets förankring i Malmös utomparlamentariska rörelser, men framhåller särskilt representationen på vallistorna…” (ETC)

Märklig intervju med Reinfeldt igår i FN. Formellt sett är han väl fortfarande statsminister i en expeditionsministär, även om han har avgått som partiledare. Birger Schlaug har på sin site en intressant analys av Reinfeldts personlighet och beteende. Ett kontrollfreak som tappar kontrollen, dvs förlorade valet, flyr hellre fältet än att tvingas leva ett antal veckor som detroniserad före detta som inte längre kan hålla ordning på torpet här hemma. Ett tillstånd av upplösning i nationen råder, och den blev sannerligen inte mindre av att sittande regeringschef plötsligt tycktes ha gått under jorden. Men nu är han i alla fall lokaliserad geografiskt :-)

Jag ser att fp kör fram Ullenhag och Birgitta Olsson som språkrör i bräschen. Om dessa båda skall ta över efter Björklund kan nog Fp få inrikta sig på att med alla medel försöka hålla sig ovanför fyraprocentsspärren. Nog har man starkare kandidater i kulisserna? (Illustration: Maigret – av Kjell Ivan Anderson)

Publicerat i Media, Politik | Märkt , , , , , , , , , , , , ,

Autumn leaves

1996 Sbg Höst, På berget ovanför Fredsgatan3

The falling leaves drift by the window
The autumn leaves of red and gold
I see your lips, the summer kisses
The sunburned hands I used to hold

Since you went away the days grow long
And soon I’ll hear old winter’s song
But I miss you most of all my darling
When autumn leaves start to fall

 

 

Höstens bleka sjö
tunga drömmar drömmer
om en vårvit ö
som sjönk i havet.

Höstens bleka sjö,
hur din krusning gömmer
hur din spegel glömmer
dagar som dö.

Höstens bleka sjö
bär sin höga himmel högt och tyst,
såsom liv och död i ett ögonblick
i en somnad våg varandra kysst.  (Edit Södergran)

http://www.youtube.com/watch?v=Xo1C6E7jbPw  (Montand)
http://www.youtube.com/watch?v=Gsz3mrnIBd0  (Chet Baker)
(Les feuilles mortes: Kosma; Mercer, 1945)

Publicerat i Litteratur, Miljö, Musik | Märkt , , , , , , , ,

Medias mobbning av Sd

Nov 13 - E4 i skymningen vid Tönnebro 2013-11-17 15.50Valet är över, och sju partier och större delen av mediavärlden hajar ingenting. When will they ever learn? Beröringsskräcken inom media och riksdag har nu fått samma omfattning som under McCarthy-eran i USA på 50-talet, eller ta häxprocesserna i Sverige på 1600-talet. Det är fascinerande , men högst oroande, att inte normalbegåvade journalister och politiker kan skilja på kritik av invandringspolitiken, och fientlighet mot invandrare. Missbruket av ord som invandrarfientlig, rasist, nazist och fascist tycks vara väldigt kul att använda för att själv slå sig för bröstet. Ta och rensa i vokabulären. Ni missbrukar språket. 800.000 svenska väljare är inte extremister. Och ni alla mobbare i media och bland partiledare – ni bör betänka att man inte bör bedöma hunden efter svansen. Både Kds och Mp hade i början en svans av extrema anhängare som trodde sig ha hittat ett forum för att driva sina egna åsikter. Nu har Sd sin svans som de ständigt måste bearbeta. Vi fick en oönskad svans i början, även i vår egen gröna particell. De bedrog sig, och insåg snart att de hade hamnat i fel gäng. Så de försvann. Kds blev till slut Kd, och skakade till slut av sig sin sektstämpel. Liksom Miljöpartiet nu äntligen efter över 30 år (!) börjar bli befriade från stämpeln som flummare och skäggiga anarkistiska koftjonkar. De där killarna som TV älskade att plåta. Fanns det tre pers i en publik på 200 så nog plåtade TV nån av skäggmumrikarna. Det blir ju så bra reportage, och så kan man fortsätta mobbningen av ”de avvikande”, de där gröna khmererna, och allt vad vi fick heta i media. Nu tror många självbelåtna medborgare att det är OK att trakassera och förfölja Sd-politiker, och det är ni i media och ni partiledare som har starkt bidragit till detta. Tid att rannsaka sitt eget samvete alltså, och tillfriskna från den här grasserande epidemin. Börja nu. Börja lyssna på vad Åkesson och hans riksdagskollegor säger, lägg ner vapnen, stig ur sandlådan, och börja för f-n samarbeta.

Publicerat i Historia, Media, Politik, Språk | Märkt , , , , , , , , , , , ,

Järnvägen Kilafors-Söderhamn

Marmaverken-Myssje station 1910Järnvägstrafiken i Sverige ökar och belastningen på flertalet sträckor är idag hög. Trafikverket avser rusta befintlig bana mellan Söderhamn och Kilafors. Ändamålet är att kunna ta emot förväntad framtida trafik och att åter få en förbindelse mellan Ostkustbanan och Norra Stambanan, dels för att avlasta Ostkustbanan på sträckan Söderhamn – Gävle, dels för att få en omledningsmöjlighet vid planerade arbeten eller störningar på järnvägen. Projektmålen är att öka kapaciteten utmed hela sträckan (kunna köra fler tåg) samt rusta banan så att den klarar att ta emot tyngre tåg.

Projektet är uppdelat i två etapper. Etapp 1 är Kilafors – Marmaverken, här pågår byggnation. Etapp 2 är sträcka; Marmaverken – Söderhamn. År 2003 togs en förstudie fram för hela sträckan Kilafors – Söderhamn. Under arbetet med förstudien hölls samråd med berörda myndigheter såsom kommuner och länsstyrelse samt med allmänheten…

Under 2014 upprättar Trafikverket en järnvägsplan för ombyggnation av befintlig järnväg från Marmaverken till Söderhamn. Syftet med järnvägsplanen är att reglera järnvägens utformning samt erforderlig utformning av väg 641, med de försiktighets- och skyddsåtgärder som behövs med hänsyn till järnvägens och vägens omgivningspåverkan. Planen bedöms fastställas under 2015. Till planen kommer en miljöbeskrivning att tas fram. Då projektet ej kan antas medföra en betydande miljöpåverkan tas ingen miljökonsekvensbeskrivning (MKB) fram. Parallellt med framtagande av järnvägsplan pågår ett arbete med öka trafiksäkerheten utmed banan. Ett stort antal av de nuvarande järnvägsövergångarna stängs. I samband med det byggs ersättningsvägar till de övergångar som blir kvar eller nya planskilda övergångar. Stängning av plankorsningar och byggnation av ersättningsvägar regleras via lantmäteriförrättningar.

Vad händer framöver? Järnvägsplanen för Marmaverken – Söderhamn tas fram i tre versioner, en med status samrådshandling, en med status granskningshandling och en med status fastställelsehandling. Järnvägsplanens samrådshandling togs fram under våren 2014 och har samråtts med berörda myndigheter såsom kommun och länsstyrelse samt de enskilda som särskilt berörs. Inkomna synpunkter har behandlats och redovisas i en Samrådsredogörelse tillsammans med Trafikverkets svar. Efter samrådet har Trafikverket omarbetat planen efter inkomna synpunkter. Trafikverkets förslag till utformning redovisas nu i järnvägsplanens granskningshandling som kungörs för att ge berörda möjlighet att yttra sig. Trafikverket har underrättat berörda fastighetsägare, Söderhamns kommun och andra rättighetsinnehavare via brev att järnvägsplanen nu finns tillgänglig för granskning och inom vilken tid skriftliga synpunkter kan lämnas. För att ge allmänheten och andra berörda möjlighet att också granska planen har Trafikverket genom en kungörelse (annons i tidning) informerat om granskningstillfället. Inkomna synpunkter under granskningen kommer att sammanställas i ett granskningsutlåtande tillsammans med Trafikverkets svar. Inkomna synpunkter kan medföra att Trafikverket måste revidera framtaget planförslag. Efter granskningen, sammanställningen av inkomna synpunker samt eventuella revideringar ska Länsstyrelsen i Gävleborg lämna sitt yttrande över planen. Efter det ska s.k. kommunikation enligt förvaltningslagen ske. Det innebär att de som har lämnat synpunkter under granskningen och efter eventuella revideringar, får ta del av det som tillförts ärendet.

Vill du veta mer?  Mer information om projektet hittar du på vår hemsida: http://www.trafikverket.se/privat/projekt/Gavleborg/soderhamnkilafors/

Trafikverket, Box 417, 801 05 Gävle, telefon: 0771-921 921.
Projektledare Maria Nordström
Projektingenjör Åsa Thyr
Planspecialist Anna-Karin Lang
Miljöspecialist Sara Jansson
Markförhandlare Susanna Klang
Datasamordnare Erik Ståhlnacke
Uppdragsledare Tomas Andersson
Planspecialist Susann Sandegård
Teknikansvarig Miljö Helena Dahlberg
Buller / vibrationer Jessica Fromell
Karta / grafisk design Ann-Marie Strid
Datasamordnare Patrik Hadin

http://www.trafikverket.se/PageFiles/148222/Planlaggningsbeskrivning.pdf

Publicerat i Historia, Miljö, Politik, Söderala, Söderhamn | Märkt , , , , , , , , , , , , , ,